Nyhetsartikel: På gång- Torparpojken som blev präst
(Kategori Böcker)
Postat av laban
fredag 24 mars 2017 - 17:43:19


Torparpojken som blev präst

Kristian Torin 1837-1916
Den fattige torparsonen som blev: Resenär, vandrare, jägare, odlare, ekumeniker, kyrkoherde, skribent. 
 
 
Kristian Torin (1837-1916) var författarens farfars far. År 1994 tilldelades författaren av Kung Gustaf VI Adolfs fond för Svensk Kultur 40,000 för forskning om Kristian Torin.
 
”Torparpojken som blev präst” är uppdelad i två enheter. Den första delen baserar sig på Kristian Torins handskrivna bok ”Min Barndom” till sin dotter Rut. 
I den andra delen finns de tidningsartikler som Kristian Torin berättade om sina barndomsminnen.

Boken är nu tryckt tack vara bidrag från släktingar och från Kgl. Patriotiska Sällskapet
 
ISBN 978-91-639-0496-7

 
Utmärkt julklapp.
Finns nu att köpa i bokhandeln. 

torparpojken0789_2.jpg
 
 



Här finns mer om boken Torparpojken ..............

Kronologiska fakta
• 1837 föddes Kristian Torin i en fattig torparfamilj boende i Halmstadstrakten. Han lärde sig läsa och skriva av sin mor och far. Hans far gjorde själv bläcket att skriva med. Då Kristian var 6 år fick han fortsätta i den enkla undervisning som bedrevs i olika gårdar på trakten, folkskoleundervisning var då ej ordnad. Räkna lärde han sig själv. 
• • • • • • • 
1852 läste han för prästen och bestämde sig då för att bli präst. 
1854 började han i Halmstads latinskola. Mor Anna Stina körde honom själv till Halmstad i en vagn dragen av två kor. 
1858 gjorde han militärtjänst på Skedala hed och började samma år i Göteborgs gymnasium. 
1862 tog Kristian studenten i Uppsala och prästvigdes 1864. Samma år gifte han sig med Charlotte Waennerlund (f. 1833) från Göteborg och blev samma år brukspredikant och skollärare i Jonsered. Där stannade han i 28 år. 
1887 var Kristian den första präst som vigde två frälsningssoldater vid ett Hallelujabröllop i Stockholm. Andra präster hade vägrat. 
1892 utnämndes Kristian till kyrkoherde i Östad, (nuv. Lerums kommun).
1916 avled Kristian Torin, 79 år gammal och är begravd på Östads Kyrkogård. 
 
 
Skribenten Kristian Torin skrev dagbok från år 1858 till 1912.
Men han förde inte bara dagbok, han gjorde olika register till sina dagböcker.
T. ex. "Wiktigare händelser i mitt lif, månad efter månad, År efter år." Sin barndom och studietid beskrev han i sina barndomsminnen. (ca 250 sidor).
Han skrev många brev till nattvardsbarn och till sina vänner.
Inför sin död gav han instruktioner om hur begravningen skulle gå till och vilka som skulle underrättas. 
 
Resenären
Kristian Torin gjorde många och omfattande resor i sin religiösa gärning. Dessa resor skedde antingen till fots eller med häst och vagn eller släde. Han rörde sig i hela Västsverige, något som är imponerande med tanke på den tidens knaggliga vägar. Att vandra var heller inget ovanligt. Hade Kristian varit på ett bönemöte och inte fick skjutsmöjlighet så gick han hem. Promenader på 2-3 timmar var vanliga, sommar som vinter.
Sin första utlandsresa gjorde Kristian år 1873 då han på uppdrag av missionsförsamlingen i Göteborg reste till Kiel i Tyskland. Denna resa beskriver han i ett brev till hustrun den 21 jan. 1873. Brevet skriver han från Köpenhamn varifrån han skall åka med tåg till Korsör och sedan fortsätta med ångbåt till Kiel i Tyskland.
Den 25 jan skriver han åter till sin hustru. I Kiel har han deltagit i bibelförklaringsmöten med både svenskar och tyskar. Vid ett tillfälle över 300 personer.

Han fick under sin levnad se kommunikationerna förändras. Ångbåtar, ångtåg, automobiler, motorcyklar samt telegraf och telefonen kom att användas under Kristians levnadstid. Dessa händelser noterade han i sina dagböcker. 
 
Ekumenikern, prästen 
I slutet av 1700 talet och hela 1800 talet ansågs den Svenska kyrkans sätt att framföra den lutherska tron vara den enda rätta. Endast de som var godkända att predika (prästerna) hade rätt att göra detta. Gudstjänster och tolkningar av bibeln fick endast utföras av dessa män.(!). Överträdelser mot detta bestraffades hårt. De som idag kallas för frireligiösa kallades på Kristians tid för "Läsare". Kristian Torins barndomshem var strängt religiöst och han skriver i sin dagbok att hans första intryck av Guds ord kom i augusti 1842.

Kristian tog också tidigt intryck av "läseriet" och kom tidigt till insikt att Guds ord var till för alla. Under sin gärning som präst kunde han därför direkt efter högmässan gå till ett bönemöte eller besöka Frälsningsarmén.
Han var för övrigt den första prästen i Sverige som förrättade ett "Hallelujabröllop". Detta skedde den 11 april 1887 i Stockholm då Kristian Torin på en scen draperad med blodröda fanor vigde Teodor Jansson och Anna Lindgren. Prästerna i Stockholm hade nämligen vägrat vigsel av frälsningssoldater.
 
De som hade makten i samhället såg "de frireligiösa" som ett samhällsomstörtande hot. Kristian Torin blev därför vid flera tillfällen tillrättavisad av såväl domkapitel som av sin arbetsgivare i Jonsered, William respektive James Gibson. Baronen Alströmer på Östads säteri och barnhus tyckte också att en kyrkoherde som kunde inbjuda Frälsningsarmén till sin församlingskyrka var suspekt. Baronen vägrade sända sina Barnhusbarn till konfirmationsundervisning.
Även Kristians kolleger tyckte illa om hans verksamhet. På prästmötet 28 sept. 1865 stampade prästerna i golvet i protest mot Kristians åsikter om att även lekmän kunde få predika.
Men Kristian fortsatte att arbeta för det han trodde på och startade missionsförsamling och nykterhetsloge i Jonsered.
 
På 1870-talet var han även med och drev ett barnhem i Skoghem, Kinna kommun.
Det finns nutida präster som hävdar att det ekumeniska arbete som Kristian Torin bedrev var epokgörande. Han arbetade redan då, på det sätt som ekumeniskt intresserade präster gör idag. 
 
Jägaren, odlaren och naturmänniskan
Kristian Torin var intresserad av naturen. Från Östads socken finns belagt att han ägnade sig mycket åt prästgårdens odlingar. Genom ympningsarbete tog han själv fram en äpplesort som han kallade Toriner. Detta äpple finns bevarat hos släkten Torin i Halmstad. Det finns också ett päron, benämnt Östadspäron, som har sitt ursprung i den odlingsintresserade prästens ympningar. Som kyrkoherde fick han också ta ansvaret för prästgårdens jordbruk. Kristian jagade och sköt mycket fågel. Hans son Kaleb fotograferade sin far i jägarmundering. En bild som såldes som vykort. 
 
 
Barnen 
 
Kristian och Charlotta fick tre barn. Den första flickan föddes 1867 men dog vid späd ålder och prästparet adopterade 1870 en gosse med namnet Gustav, han blev sedermera rättare på en gård utanför Alingsås.
Deras förste son föddes 1873 och döptes till Kaleb och han blev Hoffotograf. Kaleb verkade som fotograf i Strömstad, Falköping och Alingsås. Kaleb fick två barn Nils och Sven båda fotografer. Kaleb levde till 1940. 
Parets andra dotter Rut, föddes 1877. Hon bodde hemma hos föräldrarna så länge de levde. Rut dog ogift 1942. 
 
Bilderna 
 
Bilder finns i släkten Torins fotoarkiv och minnesalbum. Den äldsta nu kända bilden är från 1864. 
 
Bildutställning.
En bildutställning omfattande 15 skärmar med bilder och bildtexter visades första gången i Partille på biblioteket och drog mycket folk. Göteborgs Posten gjorde en artikel den 7 feb. 1993 om utställningen och TV2s lokala nyhetsprogram sände ca 10 minuter om utställningen.
Den har senare visats på Öckerö och i Östad.



Den här nyhetsartikeln är från Bokförlaget Moster Beda
( http://mosterbeda.com/news.php?extend.15 )